Lars-Erik Larsson berättar om sin trädgård, om flyttfåglar och om Gustaf Kolthoffs studier av fåglar på Öland via Zoom.
Lars-Erik Larsson, tidigare chef på Biologiska museet under många år, välkomnar oss till sin trädgård på Öland. Han berättar dels om museets grundare Gustaf Kolthoff och hans passion för djur och natur, dels om den biologiska mångfald som kan rymmas i en vanlig, vildvuxen trädgård på Öland, och visar oss dessutom hur ringmärkningen vid Falsterbo fågelstation går till.
Gustaf Kolthoff växte upp i Västergötland och blev tidigt fascinerad av djur, natur och jakt. Han hade svårt att koncentrera sig i skolan och längtade alltid ut i det fria. Han var också mycket intresserad av att studera djuren han skjutit och började stoppa upp dem på egen hand. Senare utbildade han sig i taxidermi i Stockholm. I Vänersborg finns Sveriges äldsta museum och där finns en samling med 1000 djur från Namibia som Kolthoff stoppat upp. Länk till Axel W. Erikssons fågelsamling i Vänersborgs museum.
1868 kom Gustaf Kolthoff till Öland första gången och tillbringade sedan 30 somrar där. Han studerade flyttfåglarnas rörelser och populationer som varierade över tid. Han var en tidig flyttfågelforskare. Men framförallt jägare. Under sina år på Öland sköt han och hans son 40 000 fåglar och ett par av dem som finns på Biologiska museet kan mycket väl vara skjutna där.
Idag bor Lars-Erik Larsson på Öland och följer djurlivet i sin trädgård. Även han blev tidigt fascinerad av djur och födde upp dansmöss i badkaret när han var liten. I fjärde klass upptäckte han Biologiska museet vid ett besök med skolan.
På den vackra och vildvuxna tomten på 3000 kvm har det som mest häckat 18 arter av fåglar under en säsong. Lars-Erik har 83 tomtkryss på sin lista. På tomten finns gamla träd med håligheter som fåglarna gillar, och många olika fågelholkar. Vi får följa med på en resa från vår till höst. Fågelholkarna rensas, och besökarna anländer en efter en. Blåmes, svarthätta, rödstjärt, talgoxe med flera. På ett bit av taket har Lars-Erik tagit bort hängrännan för att göra plats för tornseglare och i skorstenen häckar kajor.
Över tomten går också en viltstig. Grannarna kör robotgräsklippare och förfasar sig över den som inte håller efter ”ogräset”. Men bland tistlar och brännässlor trivs fjärilar, bin, humlor och många andra arter. Bland ängsblommorna häckar törnsångare och lövsångare som bygger sina bon på marken. Ovanför svävar rovfåglar – glador, duvhök, ormvråk. Fruktträden ger mat till djur och fåglar under hösten. När vintern blir kall serveras fågelmat till de som stannar, och nästa vår kommer flyttfåglarna igen.
Lars-Erik har också intresserat sig för ringmärkning och visar oss hur arbetet vid Falsterbo fågelstation går till. I Sverige har man ringmärkt fåglar sedan 1911 och fram till 2018 hade 15 miljoner individer ringmärkts och 185 000 återfynd rapporterats.
Fåglarna drivs in i burar med nät och plockas varsamt in för att få en liten ring runt foten. Det finns 20 olika storlekar på ringar. Fågeln undersökts också genom att man blåser på magen så att det blir möjligt att avgöra hur mycket fett den har på kroppen. Den vägs genom att man stoppar den uppochner i en burk eller mugg. Genom märkningen kan vi följa fåglarnas rörelser över jorden något som intresserade Gustaf Kolthoff redan på 1800-talet när han studerade fåglar på Öland. I boken Ur djurens lif skrev han ett långt avsnitt om den nordiska fåglarnas flyttning. På Naturhistoriska riksmuseets webbplats redovisas återfynd av ringmärkta fåglar.
Vi tackar Lars-Erik Larsson för en härligt utflykt till Öland mitt i vintern!
